”Herrens befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat. Hans bud är klart, det upplyser ögonen.” – Ps 19:9
De flesta av oss tycker inte om att bli tillsagda. Det kan vara trist, orättvist och begränsande. Att kalla tillsägelserna för någon annat – som befallningar eller bud – gör dem inte roligare att följa. Men det finns ju faktiskt en bra sorts tillsägelser: De som en förälder ger sitt barn när de vet bättre än den lilla. När mamman säger till barnet att stanna på trottoaren eller när pappan säger ”Prova igen!” för han vet att det kommer att vara roligt, bara barnet väl vågar. Så är det när Gud säger åt oss att göra något. Han vet precis hur du känner och tänker, och han älskar dig över allt annat. Han både vet och vill ditt bästa – hur häftigt är inte det? Att lyda honom är det bästa vi kan bestämma oss för att göra, både för vår egen skull och för andras. För han bryr sig ju om varenda person på hela jorden.
Om vi går emot det, blir vi bländade. Men om vi börjar gå i samma riktning som han, så lyses vägen upp framför oss.
Gud är lite som en gps. Det finns ett mål dit han har sagt till oss att åka, och om vi kör fel så hittar han en ny väg från den punkt där vi hamnade! Det är alltså inte kört om vi har missuppfattat Guds vilja, eller har struntat i den, för så fort vi väljer att följa honom, vill han peka oss i rätt riktning. Jag tänker ibland på Guds helljus. Om vi går emot det, blir vi bländade. Men om vi börjar gå i samma riktning som han, så lyses vägen upp framför oss. ”Hans bud är klart, det upplyser ögonen”.
Det tog mig ett tag att börja inse det här. Sedan länge tillbaka hade jag hört Gud säga åt mig att jag skulle ut och missionera. Det låter ju helt knasigt! tyckte jag. Jag tänkte, precis som många andra jag känner, att jag klarar mig själv – att jag känner mig själv bättre än någon annan gör och kan vara min egen vägvisare. Så jag struntade i det Gud sa. Nu ser jag att under hela den tiden var jag bländad – jag mådde inte bra. Då grep Gud in och överbevisade mig: han visade mig Ps 19:9. Då förstod jag att jag lurat mig själv. Att inte lyda Gud är att hindra dig själv från att känna den glädje Gud vill ge dig.
Nu i november åker jag till Tanzania för ett halvt års missionsresa. Det hade aldrig hänt om jag inte bestämt mig för att satsa på att lyda Guds befallning. Och jag känner att det kommer att bli de bästa sex månaderna hittills i mitt liv, för Gud är god. Jag vill uppmuntra dig att våga lita på Gud och försöka lyda det han säger till dig. Han har fantastiska saker för dig att uppleva om du går med honom.
Bön: Herre. Tack för att du älskar mig och vill mitt bästa. Hjälp mig att låta dig få bestämma mer och mer i mitt liv. Hjälp mig att höra och lyda vad du säger till mig. Jag längtar efter att se allt gott du har planerat för mig!
Sång:
”Så tag mig som jag är Gud, all fruktan, mina misstag
Fyll mitt liv igen
Jag lever för att följa allt det som jag tror på
Jag ger mig själv till dig”
– Mighty to save (Ben Fielding & Reuben Morgan)