Willes fördomar gick i kras när han mötte Jesus

Förr tyckte Wille att kyrkan var tråkig och ungdomsgruppen töntig. Idag älskar han kyrkan och kan inte sluta gå i ungdomsgruppen.

Wille Sommer är inte uppvuxen i en kristen familj. Mer än hälften av sitt liv har han inte varit kristen. Resan mot förändring började när han i femman hamnade i samma klass som två kristna. De tre blev snabbt goda vänner trots sina olika bakgrunder. För det fanns verkligen olikheter. Wille tyckte att kristen tro var ”ute” och bara bestod av en massa regler. Dessutom var ju kyrkan tråkig, för att inte tala om alla ungdomsgrupper som var töntiga. Och visst, exakt vad som rörde sig inuti unga Willes medvetande är lite svårt att veta så här mer än ett decennium senare, men bilden han förmedlade utåt var att kristen tro var trams. En fördom han inte riktigt hade något fog för, men ovetskapen var inte en drivkraft stor nog att undersöka ifall det var sant:
– Jag var fullt nöjd med det liv jag hade.

Namn: Wille Sommer
Ålder: 22 år
Bor: Knislinge
Gör: Paketdistributör på Postnord
Favoritbibelord: Filipperbrevet 1:21
Läser just nu: Dokumenterade mirakel
I lurarna: Promises med bl.a. Maverick City Music
Detta visste du inte om Wille: “Jag äger ett par mjuka ljusrosa teddybyxor.”

Konfirmationen förändrade allt

Åren rullade på och när Wille kom upp i högstadiet skulle hans två kristna kompisar konfirmeras vilket fick Wille att fundera över ifall han också skulle göra det. Efter goda ord från sin storasyster, som konfirmerats något år tidigare, valde han att hänga på trots sitt ointresse, inte minst på grund av presenterna. Beskedet om att han måste gå 15 gånger i kyrkan möttes dock av en stor suck. Men när väl konfirmationsåret började lida mot sitt slut hade han gått mer än 20 gånger!
– Något, eller jag kanske borde säga någon, hade gripit tag i mig.

Jag tyckte att kyrkan var tråkig och det gör jag verkligen inte längre. Tvärtom undrar jag ibland om jag tycker den är för kul. 

Redan tidigt inpå året blev han lite intresserad av tron. Han blev verkligen inte kristen direkt, men Gud öppnade en längtan och en möjlighet för att det kunde vara sant och med det började frågorna också komma: Är detta sant? Hur kan jag veta om det är det?
– Min skepticism fanns kvar, men nu fanns också en längtan efter att ta reda på mer. Men frågorna jag ställde kan mer beskrivas som frågor man har inför att börja tro snarare än att det var frågor om själva tron.
Konfirmationen följdes av att han började gå i en ungdomsgrupp, det som han tidigare förpassat som töntigt.

Kan inte sluta gå i ungdomsgruppen

Idag är Wille tydlig med att han är kristen och skäms inte för det. Han hänger fortfarande i ungdomsgruppen även om han ibland kan känna sig lite för gammal. Han trivs med att möta de yngre och vill försöka vara en förebild i tron för dem. Många av dem har även äldre syskon som känner Wille och har sett honom i andra sammanhang. Att då få se honom även på ungdomsgruppen kan få dem att inse att det finns fler människor runtomkring som är kristna än de kanske tror.

En bättre människa

När han jämför sitt tidigare icke-kristna jag med idag är den största förändringen en stor mognad. Hur mycket det beror på ålder har han svårt att säga, men han är övertygad om att tron har påverkat. Han ser också att han blivit en ”bättre” människa. Det var verkligen inte så att han ville göra någon illa tidigare, men de gånger det hände såg han inget större problem med det och kände ingen större ånger efteråt. Idag tänker han efter mer innan för att undvika dessa typer av situationer, och är även mer ångerfull de gånger då han sårat någon.
– Jag har dessutom lärt mig att stå upp för saker som jag tror på, även när det inte är speciellt kul. Innan kunde jag välja mina strider, men nu känner jag ett ansvar att stå upp för det jag tror på, exempelvis om någon sprider lögner och felaktigheter om kristna.

Hur står sig fördomarna idag?

När han ser tillbaka på sina tidigare fördomar kan han se att de flesta inte stämde, men att vissa faktiskt till viss del stämmer. Att den kristna tron bara är en massa regler håller han till viss del med om. För det finns många regler inom kristen tro – men det finns det inom mycket annat också, från fotboll till länder – så regler i sig är inte dåligt. Däremot vänder han sig emot att kristen tro endast skulle vara en massa regler, den är så mycket mer!
– Jag tyckte också att kyrkan var tråkig och det gör jag verkligen inte längre. Tvärtom undrar jag ibland om jag tycker den är för kul. Älskar verkligen att gå i kyrkan! Och att den kristna tron skulle vara ”ute” är ju helt fel, den är högst angelägen än idag!

Foto: Johannes Fridefors