… han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. 2 Korintierbrevet 1:4
Jag känner mig trygg när jag läser den här versen eftersom den berättar om Gud som den goda pappa han är. En pappa som tar sig tid att lyssna när jag berättar vad som oroar mig och som kan lova att allt kommer att bli bra. Han är närvarande i det jobbiga och att han tröstar mig gör att jag kan trösta andra. För jag vet inte om du har tänkt på det, men det är ofta svårt att trösta en annan människa när man själv är ledsen. Om jag ska kunna vara ett stöd för min medmänniska behöver jag själv känna mig hyfsat stabil, och då är det tur att Gud har tröstat mig först! På ett sätt kan man säga att Gud använder min oro för att längre fram kunna trösta andra. Typiskt Gud.
Tilda Henningsson, 18 år, Rydebäck
