Så kom hösten till slut och blåste bort sommarens ljumma vindar. Luften har blivit kallare, dagarna kortare och mörkret kryper allt närmre. I takt med att det blir mörkare ute börjar vi återigen sträcka oss mot lampknappen. Dessvärre händer det ibland att lampan är trasig. Mörkret är totalt och vi tvingas famla efter något som kan visa oss vägen.

Kanske väntar dig en höst fullspäckad med aktiviteter du känner dig trygg med, kanske är den mer oviss och osäker, som om du famlar i mörker. Oavsett vad vet vi aldrig riktigt hur det som väntar kommer att bli, ibland vet vi inte vilken väg vi ska välja och i vissa stunder händer det att vi inte ens vet vilka alternativ vi har. Det kan vara förvirrande när samhället ständigt uppmanar oss att ”hitta oss själva” och sträva efter vårt drömliv. Vem är egentligen jag och vad drömmer jag om?

Jesus vill att vi tar alla våra frågor, all ovisshet och oro och vänder oss mot honom. Vi får låta honom leda oss och lita på att han känner vägen också när vi inte gör det. Det gäller både din morgondag, hösten som väntar och de resterande åren av ditt liv. När vi gör det får vi också ofta upptäcka att Gud inte alls ledde oss dit vi tänkt, men att slutdestinationen blev högt över våra förväntningar.

Med den vissheten kan höstmörkret få lysas upp av gudomliga överraskningar

När vi vandrar med Jesus är vi aldrig riktigt ensamma och just därför kan vi heller aldrig bli riktigt hjälplösa, rådvilla och kraftlösa. När framtiden känns mörk, oviss och osäker, när både lampa och lampknapp är trasiga, grip då tag i Jesus Kristus och lita på att hans vägar leder rätt. Med den vissheten kan höstmörkret få lysas upp av gudomliga överraskningar.