”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Ps 19:2
”Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat.” Rom 1:20
I del 1 pratade vi om vad apologetik är: att ge skäl för, motivera eller försvara sin tro. Nu är det alltså dags att börja göra apologetik. Vi börjar i en avgörande fråga – för kristen tro, för varje mänsklig kultur och varje människas hjärta – finns Gud? Min tro bygger inte främst på argument, och argument räcker inte ensamma för att föra någon till tro på Jesus. Men att Gud behöver ”dra” i någon för att väcka tro betyder ju inte att argument är betydelselösa; tvärtom kan de vara Guds redskap för att röja tvivel och fördomar ur vägen. Låt oss börja i universum omkring oss: hur är det en ledtråd om Gud?
Den första ledtråden: Att universum överhuvudtaget finns
Har universum alltid funnits, eller har det en början? Som kristna är vi övertygade om att universum är skapat. Den naturvetenskapliga utvecklingen har sedan 1900 kommit att bekräfta detta. Teorin om Big Bang, den stora smällen, handlar just om hur universum – inklusive tid och rum – kom till i en explosion som vi kan spåra genom att titta på strålning som bombarderar från rymden. Dessa naturvetenskapliga rön, tillsammans med grundläggande förutsättningar vi har i vetenskapen själv, nämligen att inget uppstår utan orsak, ger oss detta argument i riktning mot Bibelns första mening – I begynnelsen skapade Gud himmel och jord:
- Allting som börjar att existera har en orsak.
- Universum har börjat att existera.
- Alltså har universum en orsak.
Detta är ett logiskt ”tätt” argument, som bygger på antaganden som ingen egentligen kan förneka. Frågan är såklart vilken orsak som är den bästa förklaringen. Att rycka på axlarna och säga ”universum uppstod ur ingenting” är inte ett alternativ. Det för vissa lockande ”multiversum” skjuter bara frågan bakåt ett steg – för även multiversum kräver en början. Fler ledtrådar till universums orsak finns i universums finjustering för liv.
Argument kan vara Guds redskap för att röja tvivel och fördomar ur vägen
Den andra ledtråden: Att universum är finjusterat för liv
Världens skönhet, ordning och avancerade konstruktion verkar ha fascinerat mänskligheten från första början, och i princip alla kulturer har här anat en ledtråd till Guds (eller gudarnas) existens. Men hur är det nu, när vi på naturvetenskapens väg förstår mycket mer om hur universum fungerar? Har utrymmet för Gud minskat eller vuxit? Jag menar att det har vuxit. Vi stoppar inte in Gud i våra kunskapsluckor om världen, utan ju mer vi förstår desto mer finns det som kräver en förklaring. Hur kommer det sig att universum är så exakt konstruerat för att göra liv möjligt att finnas på vår planet?
Vetenskapens upptäckter av universums komplicerade finjustering för liv har bara ökat vår fascination. Ju mer vi förstår, desto mer finns det som ska förklaras. ”Utrymmet” för Gud har alltså inte krympt, utan tvärtom.
Redan i universums första ögonblick justerades omkring 50 konstanter och mängder med en precision som ger oss några av naturens mest ofattbara siffror. Om till exempel den svaga kärnkraften i atomkärnan ändrades med så mycket som en på 10100 skulle inget liv kunna finnas i universum. Att försöka föreställa sig hur osannolikt det är att samtliga 50 värden är så exakta är nästan omöjligt.
Dessa två ledtrådar leder i riktning inte bara mot att något bortom universum existerar, utan att detta något haft en avsikt i att skapa ett universum fullt av liv. En ledtråd om att detta något faktiskt är en Någon, en personlig skapare, tror jag finns i hur vi människor är. Men det får vänta till nästa nummer!
